Sambandsutbildning

Grundkurs samband för ASE. Revision 1.00 18-08-2019 (Kingtiger45)

Introduktion

I den här utbildningen kommer vi gå igenom grunderna om vilka radios som används hos ASE och hur dessa används samt hur man pratar i radion. Referenser: Metodhandvisning Stridsignalering Armén Handbok Samband Telefonering 2016 http://radio.task-force.ru/en/​‌

Mål-Syfte-Krav Mål: När utbildningen är genomförd har samtliga deltagare förmågan att hantera både kort och långvågsradio samt kunskap i hur man talar på nätet samt använder rätt uttryck. Syfte: Att öka kompetensen på radiohantering samt öka individens förtroende för att sända på radion med rätt språk och tabulatur. Krav: Installerad TFAR version 0.9.1.2 med plugin aktiverad och Arma med ASE modset installerat och fungerande.‌

Presentation AN/PRC-152 samt RT-1523G

AN/PRC-152 (Kortvåg) och RT-1523G (Långvåg)‌

ASE använder i första hand endast NATO-radios i form av PRC-152 för kortvåg samt RT-1523G för långvåg. Utöver dessa två kan även särskild radio för samband mot spetsflyg användas men då skillnaden är bandet endast och hantering densamma kommer vi inte gå igenom den här.‌

När man pratar radio i Arma pratar vi främst kortvåg och långvåg där kortvåg delas ut till soldaterna i grupperna och långvåg till gruppchefer, plutonchefer och andra personer med krav på längre räckvidd. Då dessa ligger på olika frekvensband skapas olika nät genom vilken plutonen kan ledas samt understödfunktioner samverkas med.‌

PRC-152, kortvågsradio.

Ligger på frekvensband av 30-512Mhz (dvs det är dom siffror vi kan knappa in) och har en räckvidd på 5km. En skarp fördel med kortvågsradion är att man kan lyssna på långvågsradion med den, dvs en vanlig skyttesoldat kan knappa in tex 50Mhz vilket är den stående plutonsfrekvensen och lyssna på plutonens order och lägesrapporter. Framförallt viktigt när chefen blir bekämpad och ingen svara upp på radion, då kan en vanlig soldat gå in och rapportera vad som hänt. PRC-152 hamnar automatiskt i din inventory när du spawnar in på servern. Öppnar du upp inventory kommer du hitta den i raden längst nere till vänster, har du en radiosymbol där så indikerar det att du har en radio att använda.‌

Inställningar på radion är:

- Additional channel (Dvs man kan avlyssna en extra kanal utöver den man har inknappad) - Vilket sida av headsetet man vill höra kanalen på (vänster,höger eller båda) - Headset eller Speaker (om bara du eller alla andra runt dig ska höra) - Volym‌

RT-1523G, långvågsradio.

Ligger på frekvensbandet 30-87Mhz och har en räckvidd på 20km med ytterligare 10km räckvidd om den är inbyggd i ett fordon. Till skillnad från din personliga PRC-152 så är RT-1523G klassad som en ryggsäck, dvs du bär den på ryggen. Det finns även plats i den för att förvara saker så i Arma fungerar den samtidigt som en ryggsäck, dock med begränsat utrymme. Vad detta innebär är att man kan bära en kortvåg i sin inventory och en långvåg på sin rygg, därmed säkra sambandet både med sin grupp och sin plutonsledning. Inställningarna på RT-1523G är exakt densamma som på kortvåg med additional channel, stereo, speaker samt volym, så det är inget jag kommer gå igenom här igen. Dock får man vara alert på att arbetsytan ser lite annorlunda ut, knapparna sitter på andra ställen med andra texter, men funktionen är densamma.‌

Hantering av radio

Kortkommando tangentbord

Vad som är viktigt här är att komma ihåg att kommandon jag anger här är default inställningar, man kan själv justera i Options - Controls - Configure Addons - TFAR. Default knappologi är som följer: Öppna upp kortvåg = CTRL + P Öppna upp långvåg = ALT + P Stänga radions = ESC Sända kortvåg = CAPS LOCK Sända långvåg = CTRL + CAPS LOCK Sända på Additional channel på kortvåg = T Sända på Additional channel på långvåg = Y (Detta krockar med pinga Zeus, så sätt en ny kombination på den eller riskera Zeus vrede). Dessa knappar är dom man måste komma ihåg, övrig hantering är via knappar på radion som man trycker på med musen. Det finns dock genvägar för nästan alla kommandon vilket man själv kan ställa in eller kolla upp via inställningarna.‌

Hantering av radion

Nu ska vi gå igenom hur vi ställer in våra radios. Både kort och långvåg är densamma, det är bara att menyn ser olika ut. Snabbaste sättet att bekanta sig med radion är att ta upp den, så antingen CTRL + P för kortvåg eller ALT + P för långvåg, låt sedan musen hovra över alla knappar så kommer en beskrivning upp på vad varje knapp gör. Detta är särskilt intressant då inte alla knappar har rätt märkning, Tex Set Additional channel och sett speaker är pil vänster och pil höger knappar på PRC-152. Så bästa sättet är helt enkelt att bekanta sig med alla knappar genom att låta musen hovra över alla knappar, kommer det inte upp någon text så har den ingen funktion. Ställa in kanal För att ställa in en kanal så trycker vi antingen på "Clear Frequency" knappen eller så dubbelklickar vi i fältet där det redan står en frekvens så att den blir markerad. Därefter knappar vi in via numpad vilken frekvens vi vill ha och trycker "Set frequency". Ska man ange en frekvens med ett kommatecken, tex 125,5 så måste man skriva PUNKT och inte KOMMA tecken i radion, annars tappar man allt efter kommatecknet när man trycker "Set frequency". Behöver man inget kommatecken så skriv bara in frekvensen, tex 125 istället för 125.0. Nu har vi kanal 1 inställd och på skärmen visar den C1 på en kortvåg och CH1 på en långvåg. Detta visar nu att kanal 1 är huvudkanal och det är den vi lyssnar på och den vi svarar på när vi trycker in sändknappen. Set additional channel För att nu ställa in additional channel, dvs så vi kan lyssna och sända på en extra kanal så klickar vi oss vidare till Kanal 2 på radion, antingen via "Next Channel" på PRC-152 eller via knapparna på RT-1523G. Där knappar vi åter in den frekvens vi behöver, trycker "Set frequency" och efter det trycker vi på "Set additional channel" vilket ska få C2 att bli A2 på skärmen. Nu kommer man höra två olika kanaler, så det gäller att särskilja vad som sägs på vilken, man ska även vara medveten om att även om någon sänder på additional channel och man trycker in sändknappen så kommer man sända på kanal 1 om man inte trycker in knappen för att sända på additional channel. Volym Man kan justera volymen man vill ha på radion antingen via tangentbordets genvägar eller genom att klicka på radion. på PRC-152 är det svarta knobben uppe på radion mellan headset-uttaget och antennen, man får även upp texten "Decrease" respektive "Increase Volume" och på RT-1523G är det knapparna i nedre högra hörnet på radion som heter "TIME" och "BATT CALL". Genom att klicka på respektive sida/knapp ökar man respektive sänker man volymen, man får en kvittens nedre i högra hörnet av skärmen vilken volym man ställ in radion på. Default är 80%. Speaker On/Off Denna inställning ska ALLTID vara inställd på headphones om man inte har ett extrem skäl för att sända på speaker. Skillnaden på speaker och headphones är att på headphones är det DU som hör radion, på speaker hör ALLA runt dig radion. Det finns stunder då det kan vara bra (man är enda personen i gruppen med en radio tex) men grundregel är att man har headphones på så man inte stör alla runt sig med radiotrafik. Stereo Det är på Stereo man ställer in vilket öra man vill lyssna på, vänster, höger eller båda. Fördelen med det här är att man kan tex ställa in kortvåg på vänster öra och långvåg på höger öra vilket gör det lättare att särskilja vem och på vilket nät det ropas. Detta fungerar även för PRC-152 mellan Kanal 1 och additional channel så man kan skilja dom olika kanalerna åt. För att ställa in måste man först vara på rätt kanal, så Kanal 1 först, sen trycker man på stereo och kollar i nedre högre hörnet på skärmen så ser man texten visar ens radio och texten hoppar mellan vilka olika inställningar som gäller. Har man ställt in en additional channel kommer det finnas två rader, den översta är för kanal 1 och den undre står det additional channel på och visar vad som gäller för den. När man är nöjd med kanal 1 (tex den står på left only) så trycker man sig över på additional channel och gör om det, då kommer den nedre vita raden hoppa mellan alternativen. Så när man är klar kan det tex stå "Left Only" och under det på additional channel "Right only".‌

Övning knappologi radio

Eleven testar att knappa in frekvens på ordinarie samt additional, ställa in volym, speaker samt stereo på både kortvåg samt långvåg. Gör enklare sambandstester med varandra.‌

Sända på radion

Vi ska nu börja gå igenom hur man pratar på radion men innan vi går in på det måste vi prata om lite grundläggande funktioner.‌

Högt - Fritt - Blött

Högt-Fritt-Blött är minnesramsa som används när man ska sända med radio och nå fram. Högt: Man vill vara så högt upp som möjligt (mindre saker som kan blockera signaler) Fritt: Står man inne i en bebyggelse eller tjock skog kommer terrängen stoppa vågorna, försök vara på det öppna för att nå fram. Blött: Påverkar inte i Arma vad jag vet men i verkligheten hjälper fuktig terräng att skicka vidare radiosignaler. Högt och Fritt är något som finns i Arma och något man får tänka till på. Hörs man dåligt så kanske det beror på att man har ett berg mellan sig själv och den andre personen, då måste man kanske flytta på sig till högre plats för att kunna höra varandra igen, eller skicka upp en person som vidarebefordrar mellan dom två sändarna.‌

Förevisning terrängens påverkan på avstånd.

Hoppa mellan olika AI figurer på olika avstånd och sänd så eleverna får höra skillnaden på avstånden och terrängens påverkan på hörbarheten.

Plutonsnät

Vi kommer inte här gå igenom svensk anropsignalering fullt ut, det finns som bilaga längre ner att läsa för den intresserade utan för nu räcker det med att förstå följande: AQ (Adam Qvintus) är vår pluton, AQ01 är Plutonchef, AQ02 är Stf Plutonchef. Viktiga här är att bokstäver är en enhet medans siffror indikerar en individ eller ett fordon. Adam till Erik är plutonsnamn, så AQ,BQ,CQ osv är olika plutoner. AQ har grupper under sig. Gruppnamn går från Erik till Ivar. Så 1:a grupp är Erik, 2.a grupp är Filip osv. Gruppchefen i FA heter Därmed FA01 och Stf gruppchef heter FA02. Normalbilden hos ASE är att gruppchef och stf gruppchef har långvåg RT-1523G för att ha samband till Plutonchefen medans gruppen i sig ligger på PRC-152 (kortvåg). Detta innebär att gruppchef och stf har 2 nät att passa medans skyttesoldaten bara har gruppens nät att passa.‌

Signalering - uttryck vid radiotrafik

KOM = Anmodan att signalera. SLUT = Slut på meddelandet. KLART SLUT = Förbindelsen bryts. FEL = Sändningsföljden återkallas, mottagaren har uppfattat fel. FRÅGAS = Anger fråga då detta ej framgår på annat sätt. FÖRBINDELSEN PROVAS = Kontroll av förbindelsen. REPETERA = Uppmaning att upprepa sändningsföljden (Kan även anmäla "REPETERA FRÅN...."). JAG REPETERAR = Upprepa sändningsföljd. RÄTT = Meddelandet har uppfattats rätt. VIASIGNALERA = Sänd hela meddelandet vidare. UPPFATTAT = Jag har uppfattat meddelandet. VÄNTA = Jag gör uppehåll i signaleringen. JAG VÄNTAR = Svar på föregående KOLLATIONERA = Motläs hela meddelandet SKRIV = Skriv ner kommande meddelande. BRYT = Bryter in i ett redan pågående meddelande för något akut. KVITTERA = Få bekräftelse av mottagare eller annan part. tex order till EA där FA har en del av, då kan man säga "FA Kvittera" för att få kvittens att FA med har hört sändningsföljden.‌

TÄNK - TRYCK - TALA

Grundregel för att sända på nätet är TÄNK - TRYCK - TALA. Dvs: TÄNK igenom vad du ska säga INNAN du sänder så det inte blir "öh äh ehm" på nätet som tar tid på nätet - någon annans tid! TRYCK - Det tar en halvsekund från det att du trycker in sänd-knappen tills du faktiskt är på nätet, börjar du prata för tidigt kommer lite av meddelandet försvinna. TALA: NU kan du prata. KORT OCH KONSIST! prata inte mer än nödvändigt för att få igenom dit budskap/Meddelande. Antingen stör du någon med dit prat eller så stjäl du tid från någon som har något akut att rapportera in. PLUTONCHEFEN ÄGER NÄTET! Hör du att plutonchefen har börjat sända då håller man tyst. Högre chef äger nätet och har företräde. Har man något akut att säga så får man gå in och anmäla "BRYT BRYT, FA är i strid med stridsvagn" tex.‌

Signalering

Starta ett samtal: Anropa den du vill anropa. Om du vet att passningen är hög räcker det med tex "Adam Qvintus". Om du inte är säker på passningen ropa två gånger i följd "Adam Qvintus Adam Qvintus". Då hinner mottagaren snappa upp att det är till honom du ropar. Vid första anrop (uppringning) sägs INGET kom! Svara på ett samtal: Någon ropar på dig, i det här fallet AQ, då svarar du "Adam Qvintus kom" för att bekräfta att du lyssnar. Kom används för att markera att du har sänt klart men vill fortsätta samtalet efter din sändningsföljd. "Adam Qvintus svarar" Existerar ej, använd inte det! den ENDA gång man säger "svarar" är när man svarar upp för någon annan part, tex "EA2 svarar för EA1" Då tex EA1 inte kan svara för han förbinder sig själv eller liknande. Pausa samtalet: Man kan använda "VÄNTA" för att pausa samtalet, tex man behöver snabbt kolla kartan eller man har precis hamnat i strid och vill äga nätet för en stund, då kan man använda "VÄNTA" tex: "AQ från FA, stridskontakt stridsvagn, VÄNTA" .... (Nu lämnar alla andra nätet fritt iom FA är i strid och anmält VÄNTA) "AQ från FA, nedkämpat en stridsvagn Röda ladan, SLUT KOM" "Uppfattat bra jobbat, KLART SLUT" VÄNTA måste repeteras var 15:e sekund och max i 2 minuter, sedan måste sändningen avslutas och ny får göras när man är redo att prata igen. Om man själv hamnar i strid medans någon annan använder "VÄNTA" så kan man använda "BRYT" om man anser att ens eget meddelande är viktigare än vad det pratas om på nätet som har angett "VÄNTA". KOM i sändningsföljd Man kan även använda "KOM" mitt i en sändningsföljd när man tex har fått order "SKRIV". Tex man rapporterar in kordinater enligt följande exempel: Sändare: "AQ AQ" Mottagare: "AQ kom" Sändare: "Kordinater följer, SKRIV kom" Mottagare: "Kom" (kvittens på att han är klar att skriva) Sändare: "33VVD kom" Mottagare: "Kom" (han har skrivit klart och är redo för nästa) Sändare: "9524 3951 Slut kom" (Här kan man även be om KOLLATIONERA för att få kvittens på att det är rätt mottaget). Mottagare: "Uppfattat klart slut" Lägg på luren: När du är klar med samtalet så används KLART SLUT eller SLUT KOM beroende på vem du är i sändningsföljden. När du inte har mer att prata om klargör du det genom att säga "SLUT KOM". Om andra sändaren inte har något att säga heller så avslutar han samtalet genom att säga "KLART SLUT". Har andra sändaren mer att säga så fortsätter han prata och avslutar med "KOM", man är nu tillbaka i vanliga samtalet och avslutet man ville göra är avbrutet tills någon säger "SLUT KOM" igen. Man kan i teorin säga "KLART SLUT" utan ett mottagaren sagt "SLUT KOM" men det innebär då att andra sändaren måste göra ett nytt upprop mot dig för att kunna fortsätta prata med risk för att någon annan hinner hugga in på nätet.‌

A-METODEN När: Lugnt läge och man vill vara på det säkra att allt kommer fram och kvitteras. Sändare: Adam Qvintus Adam Qvintus Mottagare: Adam Qvintus, kom Sändare: Från Erik Adam förbindelsen provas, slut kom Mottagare: Uppfattat, klart slut B-METODEN När: När det är lite mer trafik på nätet och man vill minska sändningstiden men endå få en kvittens att meddelandet är mottaget. Sändare: Adam Qvintus Adam Qvintus från Filip Adam, tagit vägskälet, slut kom Mottagare: Adam Qvintus uppfattat, klart slut C-METODEN (Modifierad) När: Man har hamnat i strid och inte har tid för kvittens eller man kan visuellt se att mottagaren har uppfattat meddelandet, tex eldkommando då man ser att mottagaren börjar skjuta. "AQ från EA skyttar dungen Klart slut" (Modifierad betyder att man tagit bort onödigt meddelande, orginell C-metod så anmäler man "C-MEDDELANDE C-MEDDELANDE" först innan man gör sitt anrop). STRIDSIGNALERA Det vi använder kallas rent generellt bara stridsignalering. Det är inte en enskild signaleringsmetod utan en kombination utav metoderna i syfte att minimera radiosnacket men samtidigt behålla klarheten i meddelandet.‌

Sambandsprov

Sambandsprov gör man när man vill kontrollera att man har fungerande samband till en motpart, tex när man har knappat in sin frekvens och vill kontrollera att allt stämmer. Ett sambandsprov är väldigt enkelt, och kan gå i två riktningar. Första när man bara är intresserad av att se att linjen fungerar: Sändare: "AQ AQ" Mottagare: "AQ kom" Sändare "Från FA, förbindelsen provas, klart slut" Andra alternativet är att be om hörbarhet när man är lite osäker på hur bra man hörs. Sändare: "AQ AQ" Mottagare: "AQ kom" Sändare: "Från FA, förbindelsen provas, hörbarhet frågas, slut kom" Mottagare: "Från AQ hörbarhet 5 (God), klart slut" Och där kommer vi osökt in på hörbarhet vilket mäts på en skala på antingen 1-3 eller 1-5 beroende på hur man ser på det. Tidigare har man haft från 1-5 men man har tagit bort 2 och 4 så nu använder man antingen siffrorna 1,3 och 5 eller Dålig - Godtagbar - God. 1 = Dålig 3 = Godtagbar 5 = God Hörbarhet 3 borde framkalla en åtgärd medans hörbarhet 1 måste framkalla en åtgärd (Högt- blött - fritt, avstånd). Får man inget samband alls med mottagaren avslutar man sin sändningföljd med: "Från FA, inget svar, klart slut" Detta för att andra förband ska veta vem det är som har försökt ropa upp samt att dom faktiskt misslyckades så att om tillfället ges muntligt kan orientera AQ om att FA försökt göra sambandsprov eller inse att AQ är utanför FA räckvidd men inte deras egen utan dom kan då anropa FA och erbjuda sig att vidaresignalera.‌

Sända till flera mottagare samtidigt. Under en ordergivning eller sambandsprov kan man sända till flera parter samtidigt för att förenkla och korta ner sändningarna på nätet. Det sker genom att sändaren anropar alla med samma plutonsnamn, tex "Alla Adam" för AQ, därefter svarar alla grupper i AQ i alfabetisk ordning, så först EA, sedan FA och slutlig GA. Om en station inte svarar så väntar nästa station i 5 sekunder sedan svarar han upp. Stationen som missade att svara får vänta till sist med att svara upp. Exempel på lyckat upprop: Sändare: "Alla Adam alla Adam" Mottagare 1: "EA Kom" Mottagare 2: "FA Kom" Mottagare 3: "GA Kom" Sändare: "Alla Adam från AQ, framåt framåt, Klart slut" Exempel på misslyckat anrop: Sändare: "Alla Adam alla Adam" Mottagare 1: "EA Kom" Mottagare 2: .... 5 sekunder senare: Mottagare 3: "GA Kom" Mottagare 2: "FA Kom" Sändare: "Alla Adam från AQ, framåt framåt, Klart slut"‌

Övningar

  1. Öva sambandsprov mellan elever. Därefter enklare rapporter. Följ upp och rätta sändningsföljder 2. Eleven genomför sambandsprov med instruktör och går sedan ut i terrängen och rapporterar in va dom ser, var dom är och gör.

  2. När sambandsprovet fungerar, visa skillnad i teoretiskt avstånd och praktiskt avstånd genom att anropa på olika avstånd.

  3. Eleven går slinga och rapporterar in händelser, får utvärdering efter varje sändning.

Bilagor

FORS - Rapporteringsmall

FORS Förbandets Position Orientering fienden Redogörelse genomförd, pågående och kommande verksamhet Slutsatser Exempel: "QJ från AQ, Befinner mig UPK 15 ÖST 400m skogsbrynet, Nedkämpat 2 pansarskyttefordon, 1 Pansarskyttefordon vikit i ÖSTLIG riktning. Jag har tagit UPK 15, försvarar tagen terräng och skickar ut stridspatrull i östlig riktning för att återta kontakt tidigare nämnd fiende. Jag kan försvara tagen terräng, understödja BQ anfall från denna position eller fortsätta anfallet i ÖSTLIG riktning, slut kom".‌

Bokstavering Svenska

Adam Bertil Cesar David Erik Filip Gustav Helge Ivar Johan Kalle Ludvig Martin Niklas Olof Petter Qvintus Rudolf Sigurd Tore Urban Viktor Wilhelm Xerxes Yngve Zäta Åke Ärlig Östen 0 = Nolla 1 = Ett 2 = Tvåa 3 = Trea 4 = Fyra 5 = Femma 6 = Sexa 7 = Sju 8 = Åtta 9 = Nia‌

Svenska anropssignalers uppbyggnad

Hur anropssignaler delas ut och används styrs i Försvarsmakten av ett dokument som heter FAL-A (nya versionen heter FAL endast) och betyder Fasta Anropssignaler Lägre förband Armén. För att inte göra det här för krångligt så håller vi oss nere på bataljonsnivå och nedåt med bokstäver och siffror. Logiken bakom anropssignaler med bokstäver är för och efternamn. Kommer man ihåg det blir systemet väldigt enkelt tills undantagen kommer in. I systemet så har varje nivå egna bokstäver som dock ibland kan glida över gränserna, Men regel är att P Q R S T X är kompaninamn med W och Z som reservbokstäver. P är stab/understödskompani och X är Trosskompani. QRST är skyttekompanier. Så 1:a skyttekompani är Q, 2:a skyttekompani är R osv. Bataljon börjar alltid på V och därefter sitt bokstav som styrts upp i FAL-An. tex vi kör på kompani QJ vilket ger bataljon VJ (V är bataljon markör) och J är 42:a Mekaniserade bataljonen som tillhör P4 Skövde. Så VJ:ans skyttekompanier heter QJ,RJ,SJ och TJ med stabskompani PJ och trosskompani XJ. Nu kan vi börja använda för och efternamnlogiken när vi ska gå ner på pluton och gruppnivå. Kompaniet heter QJ och är "pappa" som har 4 plutoner "barn" som ärver hans namn som efternamn (tänk Svensson, Magnusson, Karlsson osv) Plutoner heter A B C D E så A blir AQ (Son och far, Adam Qvintus), B blir BQ, C blir CQ osv. Nu går vi ner på gruppnivå så heter dom E F G H I J K L M, som man ser blir det ett litet glapp på Erik som kan vara både pluton och gruppnamn, i övrigt ser man att dom skiljer sig åt. Så nu applicerar vi Son - far systemet igen och får EA, FA GA HA IA osv. Erik är gruppnamnet (sonen) och Adam är plutonsnamnet (fadern). Nu är vi nere på gruppnivå och här slutar bokstäverna och går över till siffror. I gruppen har varje man egen siffra som matchas med gruppen. Gruppchefen har 01, Stf har 02 och sedan faller resterande grupp på. I vårt sammanhang är det bara gruppchefen och stf som använder EA01, EA02 på plutonsnätet. På gruppnätet kan man säga namn eller "1a omgång". Och med det är vi klara med det enkla som är kompanier med sina plutoner under sig. Till bataljonen finns det särskilda plutonsförband. För små för att bli egna kompanier men funktioner man likväl behöver, tex Spaningspluton och granatkastarplutoner. Dessa får eget plutonsnamn och bataljonsnamn. Tex Spaning heter K plus bataljon, så i vårt fall KJ. Granatkastarna heter A och B (2 plutoner) och J, så AJ och BJ. Eldledare heter E F G H plus bataljonsnamn, så EJ, FJ, GJ och HJ. Sedan kommer vi till det här med siffror. Vi har redan gått in på det lite när vi pratade grupp men för att fördjupa oss så är det såhär: Varje individ och funktion har ett eget nummer eller nummerserie som identifierar dom personligen. Tex kompanichef heter QJ01, Stf kompC heter QJ02 osv. Men dom är inte ensamma utan sitter med en ledningsgrupp/vagn som heter QJ10, QJ20 osv. Så 0x (tex 01) är en person medan x0 (tex 10) är en funktion/fordon/ledningsplats. Så tex om du anropar QJ01 för att du vill prata med kompanichefen så kanske QJ10 svarar upp för att kompanichefen har gått o pissat, då är det någon signalist som svarat upp åt QJ01 så länge. 10-tals siffrorna är kopplade till Stabers uppbyggnad enligt NATO standard, så S3 (Stridsledning) börjar på 30, tex VJ30 medans logistik S4 börjar på 40, tex QJ40. Jobbar man inte med det här regelbundet kan det lätt bli rörigt och i ASE använder vi sällan mer än kompani så så länge man förstår QJ - AQ - EA/FA/GA/HA logiken så klarar man sig bra.‌

Lathund Samband